• Stilla Oro. Immanuel Ibsen
  • Stilla Oro. Immanuel Ibsen
  • Stilla Oro. Immanuel Ibsen
  • Stilla Oro. Immanuel Ibsen

10 september 2017 – 7 januari 2018

Stilla Oro. Immanuel Ibsen

Ut ur skuggan
I september öppnas den första utställningen på 25 år och den största någonsin med verk av den danske målaren Immanuel Ibsen (1887–1944). En stilla oro präglade Ibsens personlighet och bilder såväl som den tid han levde i. På 1930-talet målade han sin närliggande motivvärld: arrangemang på ett bord och utsikten från fönstret. Kontraster, asymmetri och glödande färgspel kännetecknar verken. År 1943 flydde han till Sverige med sin judiska hustru och dog där 1944.

Målarnas målare
Ibsen levde ett hårt liv, slet med sina verk och hade svårt att få dem sålda. Trots hans lite tillbakadragna plats i den danska modernismens historia är det viktigt att sprida kunskap om honom. Han har nämligen haft en avgörande betydelse för många målare som kommit efter honom. Den lilla skriften ”Ukendte selvfølgeligheder om Maleri” (Okända självklarheter om måleri) har fått nästan ikonisk status i konstnärskretsar, och dess betydelse har gett Ibsen smeknamnet ”målarnas målare”. I skriften redovisar han sin uppfattning om konstens väsen och möjligheter. Han har därigenom haft stor betydelse för efterkommande generationer av konstnärer som Ejler Bille, Asger Jorn, Erik Hoppe, och yngre konstnärer som Jesper Christiansen.

Den sistnämnde dyrkade Ibsen som en hjälte, och dennes skrift gav honom inspiration till att bli bildkonstnär.

Den gula biljetten
Ibsen ser en dag en gul spårvagnsbiljett ligga på den grå asfalten. Denna till synes obetydliga upplevelse får honom att granska förhållandet mellan färger i sitt måleri och i de egna texterna. Jorn kallar Ibsens iakttagelser för ”ett stärkande salt”. Denna historia vittnar om hur lite det krävs för att tända en känslig och intuitiv målares sinne.

Kristid
Ibsen var tvungen att under långa perioder arbeta som billackerare på dagarna och ägna sig åt målandet på kvällarna i skenet från den elektriska lampan. Det är mot bakgrund av denna nödvändighet som hans bästa och mest karakteristiska målningar kom till. Omständigheterna tvingade honom att avstå från naturens färger och istället arbeta med en mer idébaserad kolorit. Han målade inte naturens träd, buskar och solsken utan de väldigt små skillnaderna i form och färg i världen runt omkring honom.

Vackert iscensatt
Bildkonstnären Jesper Christiansen iscensätter Ibsens målningar i museets gamla, vackra salar, som färgsätts i samarbete med Flügger, som generöst sponsrar med målarfärg. Flüggers PR-direktör Lone Kisbye säger:

Vi vill gärna vara med om att förmedla hur färger kan användas för att iscensätta element och hur de starka och mindre starka kulörerna i det sammanhanget har varsitt existensberättigande. Ibsens måleri och filosofi passar väl in i ett sådant sammanhang. Om vi kan vara med om att skärpa besökarnas sinnen ytterligare har vi lyckats visa vad färgsatta väggar i helt rätt nyanser kan göra för upplevelsen av rum och verk.

Utställningen visar nya konstnärliga sätt att se på Immanuel Ibsens arbeten och verk från Ibsens släkt, som allmänheten inte tidigare haft
möjlighet att se. Flera hundra brev, som tillhör Ibsens barnbarn, kastar nytt ljus över hans liv och tankar.

Nu är tiden inne för en omvärdering av denne raffinerade målare.

Pressarkiv »


@