,

BERÄTTELSER OM MÖDRAR

20 SEPTEMBER – 24 JANUARI 2021

Få sanningar gäller för alla vid alla tillfällen – men alla har en mor. I konsthistorien är moder-motivet är ett av de mest ikoniska. Utställningen “Historier om mødre” (berättelser om mödrar) sätter fokus på moderrollens konst- och kulturhistoria med betoning på konst från renässansen till början av 1900-talet med avstickare till samtidskonsten. Trots att det gått flera århundraden är konstnärer då som nu fortsatt uppslukade av modern som tema. Upplev verk av bland andra Lucas Cranach d.Ä, Jens Juel, Berthe Morisot, Christian Krohg, Sir Joshua Reynolds, Michael Kvium och Alexander Tovborg samt ny dansk litteratur som kritiserar verken.

Alla tiders moder
Tidernas mest kända moder är Jungfru Maria, känd av de flesta, avgudad av många och porträtterad av otaliga konstnärer genom århundradena. Trots att vi i norra Europa lever i en protestantisk och sekulariserad kultur har konstens bilder av Madonnan spelat en viktig roll i konstruktionen av den fulländade modern. Bilder av moderskapet börjar med religiösa representationer av henne. Maria är idealet som glider över i de världsliga representationerna av mödrar. Konsthistorien är full av underbara, innerliga, kärleksfulla skildringar av mödrar med barn som människor kan spegla sig i och beröras av. Men passar konstens bilder alltid in i verkligheten?

Mödrar idag
Idag talar vi om korpmamma, hönsmamma, curlingmamma, surrogatmamma och karriärmamma. Det finns många ord, namn och begrepp för moderskapet, vilket säger något om det fokus som ligger på ämnet. Trots att kvinnor upptar många roller i samhället idag har moderskapet fortfarande väldigt stor plats i det kollektiva medvetandet, på sociala medier, i litteraturen, konsten och populärkulturen. Förväntningarna är höga och ungefär en av fyra nya mödrar får en psykisk reaktion efter förlossningen och var tionde får en förlossningsdepression. Vi tror att vi är fria att skapa oss själva, men i verkligheten är individen starkt påverkad av externa ideal och normer. Våra föreställningar om moderns natur och betydelse är till stor del präglad av konsten genom århundradena. Moderskapets visuella historia är lång och svår att skaka av sig!

Språkets bilder
Precis som konsten spelar nyare litteratur också en viktig roll i utställningen. I sammanställningen med den äldre målerikonsten artikuleras en diskrepans mellan den ideala bilden av modern och hennes verklighet. Kontroversiella, utsatta och ofullkomliga mödrar och de motstridiga känslorna som också anknyter till moderskapet kan vara svåra att upptäcka i konsten. Samtidens litteratur ger röst åt en inre värld som är mer omtumlande än den idealiserade bild som är så välrepresenterad i konsthistorien före 1900-talet:

”Om jag skulle tala öppet om att vara mamma, låter det ibland så här:
Jag funderar på att ta mina bröst och springa iväg så att de kan torka ut, krympa som tsantsa-huvuden som jag kunde komma och plocka upp och hänga i mitt bälte eller sätta på skrivbordet som troféer, eller: Jag tänker på att lägga brösten på köksbordet med en lapp: Ta mjölk själv, jag kommer kanske tillbaka. Mamma”.

Som en magisk spegel till den evigt givande och kärleksfulla modern finns författaren Hanne Højgaard Viemoses (f. 1977) utdrag i utställningen tillsammans med Malerisamlingens egen Caritas av Lucas Cranach d.Ä. (1472-1553). Caritas är Barmhärtigheten – skildrad som en mor som alltid är redo att amma.

Den danska konstnären Gudrun Hasles (f.1979) foto av sin gravida mage med I have to be perfect tatuerad på armen som hon skyddar magen med, är en stark och samtidigt sårbar bild av moderns kärleksfulla ambition att göra sitt yttersta för sitt barn – på att idealet lever.

Specialutställningen Historier om mödrar stöds av Aage och Johanne Louis-Hansen Fond, Augustinus Fonden, Knud Højgaards Fond och Ny Carlsbergfondet.

 


@