,

Blunck Ditlev

Ditlev Blunck
Mardrömmen, 1846
Olja på duk, 62 x 49 cm.
Inventarienummer: 0213NMK
Gåva från Niels Risom, 2014

 

Både könsdrift och eufori, och inte minst liv och död, uppträder sida vid sida i Bluncks mardrömsscen från 1846. Morgonljusets första strålar lyser upp ett rörigt sovrum. Klockans visare har passerat sex, en himmelssängs gardin har förvandlats till en ridå och ett pikant drama utspelar sig framför våra ögon. En demonisk mara med harhuvud, människotorso och en katts bakparti har kommit in genom ett öppet fönster och sitter nu på skötet hos en liggande flicka i djup sömn. Med ena tassen har maran dragit ner flickan vita genomskinliga nattlinne så att ena bröstet blottas. Den drömmande flickan uttrycker dock varken rädsla eller obehag vid den groteska varelsen närvaro. Tvärtom tycks hon med sina slutna ögon, halvöppna mun och avslappnade kropp befinna sig i ett tillstånd av sinnlig njutning och välbehag, som lägligt underordnar sig sömnen.
Konstnären har i samtidens anda intresserat sig för att återge splittringen mellan det ordentliga borgerliga livet och sexualdriften. Ett vindpust från det öppna fönstret har tagit tag i de borgerliga dygderna som flickan vänt ryggen åt och spridit ut dem på golvet. Notbladet symboliserar det bildningsideal som var utbrett i de borgerliga hemmen under 1800-talet. Musikförståelse och pianospel hörde till de unga döttrarnas introduktion i sällskapslivet. Noterna ligger nu hoprullade och övergivna på parkettgolvet. Boken som ligger på mattan med uppåtvänd rygg vittnar också om att flickan har övergivit böckernas lärdom för att helt kunna ge sig hän åt sinnligheten.

Download foto »
PUBLIC DOMAIN

 

Ditlev Blunck (1798-1854)
Holsteinaren Ditlev Conrad Blunck vann alla Kongelige Danske Kunstakedemiens medaljer samt ett resestipendium till Rom, där han ingick i kretsen kring Thorvaldsen. Blunck tillbringade nästan tio år i den italienska huvudstaden, och när han slutligen år 1838 återvände till Danmark blev han bara några år senare landsförvisad, troligen som en följd av en homosexuell förseelse. Bluncks konstnärskap präglas av akademiprofessor J.L. Lunds romantiserade verklighetsskildringar och skiljer sig stilmässigt från den eckerbergska naturalismen. Lund var liksom Blunch nära knuten till den tyska konstscenen, där i synnerhet nasarenernas religiösa glöd gjorde sig gällande. Att Blunck till och med kämpade på den tyska sidan i slesvigska treårskriget ger en god indikation om varför Blunck numera är en något bortglömd målare i den danska konsthistorien.

Översättare: Översättningsbyrå Diction – J. Niclas B. Jensen

Beskrivning

Ditlev Blunck
Mardrömmen, 1846
Olja på duk, 62 x 49 cm.
Inventarienummer: 0213NMK
Gåva från Niels Risom, 2014

 

Både könsdrift och eufori, och inte minst liv och död, uppträder sida vid sida i Bluncks mardrömsscen från 1846. Morgonljusets första strålar lyser upp ett rörigt sovrum. Klockans visare har passerat sex, en himmelssängs gardin har förvandlats till en ridå och ett pikant drama utspelar sig framför våra ögon. En demonisk mara med harhuvud, människotorso och en katts bakparti har kommit in genom ett öppet fönster och sitter nu på skötet hos en liggande flicka i djup sömn. Med ena tassen har maran dragit ner flickan vita genomskinliga nattlinne så att ena bröstet blottas. Den drömmande flickan uttrycker dock varken rädsla eller obehag vid den groteska varelsen närvaro. Tvärtom tycks hon med sina slutna ögon, halvöppna mun och avslappnade kropp befinna sig i ett tillstånd av sinnlig njutning och välbehag, som lägligt underordnar sig sömnen.
Konstnären har i samtidens anda intresserat sig för att återge splittringen mellan det ordentliga borgerliga livet och sexualdriften. Ett vindpust från det öppna fönstret har tagit tag i de borgerliga dygderna som flickan vänt ryggen åt och spridit ut dem på golvet. Notbladet symboliserar det bildningsideal som var utbrett i de borgerliga hemmen under 1800-talet. Musikförståelse och pianospel hörde till de unga döttrarnas introduktion i sällskapslivet. Noterna ligger nu hoprullade och övergivna på parkettgolvet. Boken som ligger på mattan med uppåtvänd rygg vittnar också om att flickan har övergivit böckernas lärdom för att helt kunna ge sig hän åt sinnligheten.

Download foto »
PUBLIC DOMAIN

 

Ditlev Blunck (1798-1854)
Holsteinaren Ditlev Conrad Blunck vann alla Kongelige Danske Kunstakedemiens medaljer samt ett resestipendium till Rom, där han ingick i kretsen kring Thorvaldsen. Blunck tillbringade nästan tio år i den italienska huvudstaden, och när han slutligen år 1838 återvände till Danmark blev han bara några år senare landsförvisad, troligen som en följd av en homosexuell förseelse. Bluncks konstnärskap präglas av akademiprofessor J.L. Lunds romantiserade verklighetsskildringar och skiljer sig stilmässigt från den eckerbergska naturalismen. Lund var liksom Blunch nära knuten till den tyska konstscenen, där i synnerhet nasarenernas religiösa glöd gjorde sig gällande. Att Blunck till och med kämpade på den tyska sidan i slesvigska treårskriget ger en god indikation om varför Blunck numera är en något bortglömd målare i den danska konsthistorien.

Översättare: Översättningsbyrå Diction – J. Niclas B. Jensen

@